I anslutning till firandet av 300-årsminnet av Gustav II Adolfs död 1932 grundades Gustav Adolfs Akademien för folklivsforskning. 1942 fick akademien kunglig status och efter mindre justeringar av namnet heter den idag Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

Jöran Sahlgren

Initiativtagare till akademien var professorn i nordisk ortnamnsforskning Jöran Sahlgren. Sahlgren var prästson från Närke, född 1884. Sin doktorsavhandling skrev han om Skagerhults sockens naturnamn (1912). Under många år var han redaktör vid Svenska Akademiens ordbok i Lund. 1929 blev han professor i nordiska språk i Lund, men redan året därpå kallades han till Uppsala som innehavare av en för honom nyinrättad professur i nordisk ortnamnsforskning. Sahlgrens vetenskapliga intressen sträckte sig långt utanför ortnamnsforskningen, något som säkert var ett tungt vägande skäl för honom att det i anslutning till högtidlighållandet av 300-årsminnet av Gustav II Adolfs död i form av en akademi skulle skapas ett nytt forum för de kulturhistoriska forskningsgrenarna.

Idéen fann gehör hos en av universitetets mest auktoritativa män, Karl Gustaf Westman, en postmästarson från Östergötland, född 1876. Westman ägnade sig först åt historisk forskning men blev sedan professor i rättshistoria. Han var statsråd i högerregeringen under första världskriget, men blev sedermera en framträdande politiker inom Bondeförbundet. Westman kom att medverka redan när det gällde utformningen av stadgarna för den nya akademien, men i väsentliga stycken kan man se att de återspeglar Sahlgrens organisatoriska talang och erfarenhet. Det vittnar gott om det arbete som nedlades på utformningen av stadgarna att de inte blivit föremål för några mera genomgripande ändringar.

Karl Gustaf Westman

Den 6 november 1932 hölls ett möte på Stadshotellet i Uppsala och då beslöt man att under Westmans ordförandeskap bilda Gustav Adolfs Akademien för folklivsforskning och uppdrog åt en interimsstyrelse att överarbeta det framlagda stadgeförslaget.

Akademiens angelägenheter administreras enligt stadgarna av en styrelse bestående, inklusive suppleanter, av 12 personer. Särskilt under de första åren engagerades dessa ganska intensivt i det löpande arbetet, med granskning av manuskript till skrifter som man planerade utge och med yttranden över andra projekt. Akademiens verksamhet var i första hand avhängig av Sahlgrens energiska arbetsinsatser och ständigt nya inititiv.

Akademien är en riksakademi med säte i Uppsala. Akademien sammanträder numera sex gånger om året. Under tidigare år hölls sammanträdens i växlande lokaler, ofta i universitetsbyggnader.

Programmet har främst omfattat ett eller flera föredrag inom något för akademien centralt ämne med efterföljande diskussion. Föredragshållarna har med få undantag varit akademiledamöter.

Sannolikt får den omfattande publiceringsverksamhet som akademien alltifrån sin tillkomst bedrivit betraktas som dess viktigaste uppgift. Om man bortser från publiceringsmöjligheterna i universitetens och några andra lärda sällskaps skriftserier erbjöd det ännu vid tiden för akademiens tillkomst stora svårigheter att offentliggöra vetenskapliga arbeten utan eget ekonomiskt risktagande.

Jetong i silver.

Akademien har en jetong i silver som utdelas vid speciella tillfällen. Den vackra bilden av Gustav II Adolf, utförd av professor Erik Lindberg, är samtidigt akademiens emblem och pryder omslaget till flertalet av akademiens skrifter. Den återfinns också på akademiens stora guldmedalj, som tilldelas personer som gjort särskilt förtjänstfulla insatser för akademien och dess verksamhet.

Uppgifterna hämtade ur artikeln "Kungl. Gustav Adolfs Akademien 50 år" av Gösta Berg i akademiens årsbok Saga och Sed 1982.

Akademiens presides och sekreterare

Akademien har under sina första 75 verksamhetsår haft 10 presides:

		1932-1943 professor K.G. Westman
		1944-1956 professor Nils Ahnlund
		1957-1964 professor Dag Strömbäck
		1965-1967 professor Jöran Sahlgren
		1968-1978 professor Gösta Berg
		1979-1989 professor Sten Carlsson
		1990-1994 fil. dr Sven G. Svenson
		1995-2001 professor Carl Göran Andræ
		2002-2004 professor Nils-Arvid Bringéus
		2005- professor Lennart Elmevik

Sekreterare har varit:

		1932-1964 professor Jöran Sahlgren
		1965-1974 professor Dag Strömbäck
		1975-1980 professor Folke Hedblom
		1981-2004 professor Lennart Elmevik
		2005-2009 professor Mats Hellspong
		2010- Docent Maj Reinhammar